Regn i november och plusgrader som slår om till is över natten är den kombination som sliter mest på fötterna. Den korta versionen: en sko som klarar väta behöver antingen en tät konstruktion eller ett membran, medan en sko som klarar halka är beroende av gummiblandning och mönster snarare än av vad det står på sidan av skon. De två egenskaperna hänger inte automatiskt ihop, och en sko kan vara helt tät utan att ha något grepp alls på is.
Vattenavvisande är inte samma sak som vattentät
De två orden används ofta om vartannat i butik, men de beskriver olika saker. En vattenavvisande sko har fått en ytbehandling, ofta kallad DWR (durable water repellent), som får vattendroppar att pärla av på ytan i stället för att tränga in. Behandlingen sitter utanpå materialet och slits med tiden av smuts, sol och mekanisk nötning. En vattentät sko har i stället en tät konstruktion, oftast ett membran inbyggt mellan ytmaterialet och fodret, som håller emot vatten oavsett hur ytan mår.
Skillnaden märks tydligast när ytbehandlingen är sliten. De membran som är vanligast i skor är mikroporösa och har porer som är stora nog att släppa igenom vattenånga men för små för att regndroppar ska ta sig in. Är DWR-ytan däremot uttjänt suger materialet ovanpå membranet åt sig vatten, ett fenomen som brukar kallas att materialet ”våtnar ut”. Skon känns då blöt och kall trots att membranet under fortfarande stoppar vatten, eftersom det mättade ytlagret blockerar vattenångan från att komma ut och skon slutar andas. Det är därför en sko kan vara tekniskt vattentät och ändå kännas fuktig efter en dag i snöslask.
Så mäts vattentäthet i praktiken
Textilbranschen anger vattentäthet som ett hydrostatiskt tryck, alltså hur hög en vattenpelare i millimeter ett material kan hålla emot innan vatten pressas igenom. Metoden är standardiserad som ett hydrostatiskt trycktest enligt ISO 811, där vatten pressas mot tyget under stigande tryck i laboratorium tills det tränger igenom. Siffran är alltså ett mått på statiskt tryck och inte ett besked om hur djupt du kan vada, men den ger ett jämförbart värde mellan olika material i stället för en marknadsföringsterm som ”vädersäker” utan siffra bakom. Anger en tillverkare inget mätvärde alls för ett material som marknadsförs som vattentätt är det ett skäl att vara skeptisk, inte ett skäl att anta att det håller.
Halkskydd sitter i gummit och mönstret, inte i loggan
Att en sko är vattentät säger ingenting om hur den beter sig på is. Grepp avgörs av två saker som är oberoende av vattentätheten: gummiblandningens hårdhet och sulmönstrets djup och form. En mjukare gummiblandning formar sig efter ojämnheter i underlaget och ger bättre kontaktyta, medan ett djupt, öppet mönster släpper undan vatten och snömodd i stället för att glida på det som ett tunt, tätt mönster gör.
Det finns en riktig standard för halkskydd, men den gäller skyddsskor med tåhätta för yrkesbruk och alltså inte vanliga vinterskor. Standarden heter EN ISO 20345, och den skrevs om 2022 när EN ISO 20345:2022 ersatte utgåvan från 2011. I den äldre utgåvan märktes halkskyddet med SRA för skor som testats på keramikplattor med ett rengöringsmedel, SRB för skor som testats på stålgolv med glycerin och SRC för skor som klarat båda testerna. I den nya utgåvan är de tre beteckningarna borttagna. Halkskydd är i stället ett grundkrav som alla certifierade skyddsskor ska klara, och det märks inte längre ut särskilt. Kvar finns en frivillig tilläggsmärkning, SR, för skor som dessutom klarat ett extra test på keramikplatta med glycerin.
För den som köper vinterskor betyder det två saker. Beteckningarna har hela tiden gällt certifierade skyddsskor, inte kängor eller sneakers från en vanlig skoaffär. Och står det SRA, SRB eller SRC på en sko som säljs för vardagsbruk är det en utgången beteckning som inte säger något om den standard som gäller i dag. Ordet halkfri i en produkttext är ingen mätning, utan en beskrivning.
Tre sorters skor för väta och halka
Vilken lösning som passar beror mest på hur mycket tid som spenderas utomhus och i vilken temperatur, snarare än på vilket märke som står på sidan.
Isolerade vinterkängor
För promenader i minusgrader under längre stunder är en isolerad känga med foder mellan ytmaterial och membran det som håller värmen bäst. Isoleringen gör skon skrymmande, men den är rätt val när frågan är kyla snarare än enstaka vattenpölar. Hur den isolerade vinterkängan skiljer sig från chelsea boots och desertboots, och varför konstruktionen avgör om kängan går att sula om, reder vi ut i vår köpguide till kängor.
Promenadskor och sneakers med membran
För blandat väder, regn snarare än kyla, räcker ofta en lägre sko eller sneaker med ett tunt membran inbyggt. Den väger mindre och andas bättre än en isolerad känga, men ger sämre skydd vid långvarig kontakt med snö eller kall väta. Vill du gå djupare in i vilka material som används i den typen av skor, och varför obehandlad mocka klarar väta sämre än ett membran, finns en genomgång i vår artikel om materialen bakom sneakertrenden, där skötsel och vattentålighet för olika ytor beskrivs mer i detalj.
Klassiska gummistövlar
För rejäl väta, snösörja eller vatten som når över skoöverdelen, är en hel gummistövel fortfarande det mest pålitliga alternativet. Konstruktionen är i sig själv vattentät utan membran, eftersom gummit inte har några sömmar under den nivå vattnet når. Nackdelen är att foten svettas mer eftersom gummi inte andas, och att en gummistövel sällan har lika bra grepp som en sko med öppet klackparti och djupare mönster.
Räkna med tjockare strumpor när du väljer storlek
En vinterkänga eller isolerad sko bärs oftast med tjockare strumpor än en vanlig vardagssko, och behöver då lite mer volym för att inte pressa foten och försämra blodcirkulationen, vilket i sin tur gör foten kallare snarare än varmare. Utgå från din uppmätta fotlängd snarare än den storlek du brukar köpa i en tunnare sko. Vår guide till att mäta foten och hitta rätt skostorlek går igenom hur mätningen görs hemma, och tabellen för att räkna om storlek mellan EU, UK och US är till hjälp om vinterskon beställs från ett utländskt märke.
Ingen enskild sko klarar allt. Den som pendlar till jobbet till fots i regn och sedan tar en promenad på is samma kväll behöver oftast två par, ett lätt och ett tåligt, snarare än ett par som ska göra allt på en gång.
Senast faktagranskad: 27 juli 2026
Foto: Erik Mclean via Unsplash